64.2017 Sydsvenskan

Posted on Posted in reklamkommunikation

Full gas mot stupet

Detta är ingen reklamfilm, men en artikel om reklam och reklamfilm. Eller om marknadsföring rättare sagt. 

Kulturjournalisten Jonas Gren pratar om bilreklam. Han funderar kring varför det ska köras i skog, vildmark i bilreklamen – varför uppmana till att förstöra naturen med avgaser? Han har förstått att målgruppen är köpstark manlig medelklass.

”Aldrig förr har det sålts lika många nya bilar i Sverige som 2015 och 2016. Aldrig förr, sedan mätningarna inleddes, har medeltemperaturen på jorden varit lika hög som 2015 och 2016.”

Eftersom jag inte är man, medelklass eller särskilt köpstark (med ströjobb får man prioritera och försaka snarare), så når inte bilreklam ut till mig, det har jag ju skrivit om i tidigare inlägg. Oavsett, för mig är bil ett transportmedel. Viktigast är att den tar mig från A till B. Jag åker gärna kollektivt istället, så får man lite mindfullness till på (biljett-)köpet dessutom.

Men nu när jag har reklamögonen aktiverade märker jag ju också att just bilreklambudskapet tydligen ska föra en ut i äventyret. Man ska kunna köra fort och bilen tar en till fantasivärldar där vägarna vänder sig som bokblad, tar en till robotlandskap, ödemark, orört snölandskap osv. Krystat kan jag tycka.

Apropå dikten i början av artikeln: När jag gick på reklamutbildning för RMI Berghs fick vi en uppgift som hette ”Sardinen vill att burken öppnas emot havet”. Inte visste jag då – och inte nu heller – att det var en dikt av Werner Aspenström och att den var en protest mot kommersialismen.

Jag tycker att Jonas Gren är inne på samma spår som Anders Hellberg från ActionForms vlogg, jag pratade ju om honom i förrgår, 62.2017. Typ att”det är vår förbannade plikt att konsumera” – det ger tillväxt, men förstör vår planet. Det är andemeningen från båda, min tolkning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *