64.2017 Sydsvenskan

Posted on Leave a commentPosted in reklamkommunikation

Full gas mot stupet

Detta är ingen reklamfilm, men en artikel om reklam och reklamfilm. Eller om marknadsföring rättare sagt. 

Kulturjournalisten Jonas Gren pratar om bilreklam. Han funderar kring varför det ska köras i skog, vildmark i bilreklamen – varför uppmana till att förstöra naturen med avgaser? Han har förstått att målgruppen är köpstark manlig medelklass.

”Aldrig förr har det sålts lika många nya bilar i Sverige som 2015 och 2016. Aldrig förr, sedan mätningarna inleddes, har medeltemperaturen på jorden varit lika hög som 2015 och 2016.”

Eftersom jag inte är man, medelklass eller särskilt köpstark (med ströjobb får man prioritera och försaka snarare), så når inte bilreklam ut till mig, det har jag ju skrivit om i tidigare inlägg. Oavsett, för mig är bil ett transportmedel. Viktigast är att den tar mig från A till B. Jag åker gärna kollektivt istället, så får man lite mindfullness till på (biljett-)köpet dessutom.

Men nu när jag har reklamögonen aktiverade märker jag ju också att just bilreklambudskapet tydligen ska föra en ut i äventyret. Man ska kunna köra fort och bilen tar en till fantasivärldar där vägarna vänder sig som bokblad, tar en till robotlandskap, ödemark, orört snölandskap osv. Krystat kan jag tycka.

Apropå dikten i början av artikeln: När jag gick på reklamutbildning för RMI Berghs fick vi en uppgift som hette ”Sardinen vill att burken öppnas emot havet”. Inte visste jag då – och inte nu heller – att det var en dikt av Werner Aspenström och att den var en protest mot kommersialismen.

Jag tycker att Jonas Gren är inne på samma spår som Anders Hellberg från ActionForms vlogg, jag pratade ju om honom i förrgår, 62.2017. Typ att”det är vår förbannade plikt att konsumera” – det ger tillväxt, men förstör vår planet. Det är andemeningen från båda, min tolkning.

#37 Kåseri om att pausa

Posted on Leave a commentPosted in digitala medier, reklamkommunikation

Förmodligen har jag en inneboende kåsör i mig, det är väl därför jag gillar att blogga. Jag läser ju också många bloggar och läser gärna tidningars kåserier och krönikor.

Det är en talang att kunna fånga läsaren direkt och få ett bra innehåll på den korta textmassan kåseriet ska innehålla. Och att kunna knyta ihop påsen i slutet.

En kåsör jag gillar är Lena RosendahlSydsvenskan. Hon kåserar på söndagar. Genom de två första meningarna har hon alltid lyckats fånga mig, även om jag kanske inte alltid har lust att läsa den. Men som sagt, i de första meningarna har hon lyckats koka ihop sitt innehåll för att man ska bli sugen på att läsa mer.

Idag skriver hon om pauser, vi pausar för lite. Paus är viktigt för oss. Inte bara i ljud och bild. Vi stressar för mycket och hjärnan hinner inte reflektera. Jag pratade om detta senast igår med en vän. Har man kört man fast i sitt kreativa tänk är det bäst att pausa. Pausa genom att plocka disk, vika tvätt, ta en promenad, meditera… När ”hårddisken” fått vila en stund genom icketänkarsysslor, går den helt plötsligt igång igen. Problemet blir löst.

LenaRosendahl

Klicka på bilden, så kan du läsa hela kåseriet.

#37.2014 #blogg100

 

#29 Nätverkande

Posted on Leave a commentPosted in digitala medier, nätverka

Jag började nätverka aktivt hösten 2010. Det var lätt att hitta nätverk och affärsmingel i Malmö och det blir bara fler och fler. Facebook och Linkedin är två bra kanaler att hitta nätverken genom – och också att följa upp nyfunna kontakter genom.

Läser i Sydsvenskan om ett gammalt hederligt nätverk – Rotary.

rotary

Thomas Frostberg skriver att det blir nästa stora innegrej. Det vill säga, om de fångar upp yngre medlemmar, så att de får bort attityden att det bara är gråa äldre män i kostym och slips som florerar i klubben.

#29.2014 #bogg100