Hurra för hen!

Posted on Leave a commentPosted in typografi

Igår godkände SAOL ordet hen och det kommer att introduceras i nästa års upplaga i ordlistan. Hurra för det! Och debatten är fortfarande hätsk kring detta lilla oansenliga ord. Jag hyllar att det nu är accepterat språkmässigt.

Jag saknade ordet redan för fem år sedan. Det började med ett blogginlägg om en albinokoltrast i vår trädgård som jag skrev om. Kändes tråkigt att skriva ”den” om fågeln osv. Fågeln är ju inte en sak, hen är ju en individ. Jag skrev en uppsats i Engelska B (KomVux) och blev där trött på att skriva ”he or she” hela tiden. Visst, man kan skriva individen, människan, personen osv men det blir till slut krystat också. Och om man väljer han eller hon, blir man också kluven. Ska man skriva ”han och hon”, ”han eller hon”, ”han/hon”, ”hon/han”, ”hon och han”, ”hon eller han”? Man skulle kunna skriva ”denne”, men då är vi återigen på genus, då borde vi också ange ”denna”. Det blir inget bra flyt i läsandet heller. Suck!

Ungefär vid den tiden dök ”hen” upp. En barnsaga publicerades som använde hen och syftet vara att figurerna inte hade något kön, alltså användes hen. Förskolorna jobbade med genusperspektiv. Människor obekväma med sitt kön, kom ut ur garderoben och föredrog att bli pratade om som hen.

En – av många – insändare stack ut i mitt informationsbrus. En präst som var starkt emot och tyckte att man väl då borde kalla sommarbäret för jordhens. Det var min konfirmationspräst! Lika konservativ nu som då med andra ord! Att jordgubbar alls kallas jordgubbar begriper jag inte. Bären har heller inget med maskulinum att göra för den delen heller. Jordbär hade varit mer korrekt.

Jag brukar ge mig in i debatten och motargumentera, eftersom de som är emot har för fala argument. Jag tänker inte dra alla de här, de är samma hela tiden. Googla ordet och du vill finna dess bakåtsträvare och deras kommentarer.

Och jaa, jag säger hen. När jag pratar om personen tycker jag det är oväsentligt att köna. Jag vet kanske inte könet, förrän jag går fram och frågar.  Blir ju svårt om jag inte har tillfälle att möta hen först… Kanske man ska avbryta sig mitt i en mening, gå bort till personen, kolla under kläderna, sedan gå tillbaka och fortsätta sin mening, så man anger korrekt kön… Ja. långsökt. Men det är också motargumenten.

Jag är för ordet hen av främst språkmässiga skäl. Inte av feministiska, politiska, genusmässiga eller andra skäl. Det är bara så praktiskt, helt enkelt.

hen

 

 

 

 

 

 

#34 Snyggt

Posted on Leave a commentPosted in digitala medier, typografi

Och idag vill jag hylla ett magasin för dess inspirerande design!

trendenser

Det handskrivna snittet i logotypen passar så bra till teckensnittet – Clarendon.

Clarendon -som jag ett tag hatade. Länge. Inget fel i teckensittet, men jag hade tvingats använda det för länge så det förknippades för mig som billigt, extrapris, gult och rött. Jag gjorde nämligen reklamblad för en livsmedelskedja som hette Matnära. Allt skulle textas i teckensnittet. Det höll jag på med i några år, så ni förstår kanske…

matnära

Nu många, många år senare har jag börjat bli förtjust i snittet igen – och här i magasinet är det ju översnyggt! Och kolla, rubriken i Country Living är färgmatchad med tonerna i husväggen!

Trendenser är en inredningsblogg, inte många sådana jag följer. Men denna kom över mig just för dess grafiska design.

#34.2014 #blogg100

 

#28 På lunchföreläsning

Posted on Leave a commentPosted in digitala medier, nätverka, typografi

En gång i månaden har Social Media Club lunchföreläsning på Media Evolution City, närmare bestämt på Foo Café.

social media club skåne

Jag har ju nämnt tidigare att jag älskar stället, så därför försöker jag ju utnyttja varenda tillfälle till att vara där. Social Media Club drivs av Leif Kajrup* sedan sex år tillbaka och tack vare honom och ”klubben” har jag lyssnat på många intressanta talare och föreläsningar kring ämnet sociala medier.

Joakim Jardenberg
Jag gillar hans t-shirt. (Fotot plockat från Joakims Facebook-sida)

Idag pratade Joakim Jardenberg som jobbar som internetchef i Helsingborgs stad. Han strävar efter att genom sociala medier vara totalt transparent i organisationen, handlingsplaner etc. Han är aktiv i ett projekt som heter Helsingborg2035 som vill göra Helsingborg till en öppen, tillgänglig och attraktiv stad.

Internet och sociala medier är ett av verktygen i detta. Han berättade bl a om en 15-årig kille i USA som fått ett forskarpris för att han har löst en cancerfråga. Det fantastiska i detta är att killen har samlat upp data genom vetenskapliga rapporter etc – enkom genom att googla!! Så (i princip) allt finns på internet!

De flesta vet ju också att nyheter landar först genom sociala medier – och det är vanliga människor som sprider informationen. Du och jag. Och reportrar, journalister med flera.

Du kan se hela föreläsningen här.

*) Leif Kajrup bloggar också i bloggutmaningen #blogg100, läs hans blogg här. Det var också han som först knäckte min teckensittsfråga häromdagen. Inte oväntat.

#28.2014 #blogg100

 

#24 Och fonten är…

Posted on Leave a commentPosted in typografi

Två rätta svar kom in!

Det första kom omedelbart från Leif Kajrup. Inte oväntat, killen som gör de snyggaste föreläsningsmaterialen (PowerPoint?) så det typografiska sinnet och minnet har han. Leif driver bl a Social Media Club, som levererar mycket intressanta föreläsningar kring just sociala medier. Leif skriver också i #blogg100.

Torsten Larsson (en relativt ny vän för mig på Facebook) har också typografin i sitt kunskapsbagage. Han svarade rätt på Facebook, se nedan. Torsten utbildar inom bl a grafisk formgivning.

Det rätta svaret var alltså Avenir. Några gissade på Futura, vilket det är besläktat med. Futura var nog det första typsnittet jag gillade, men jag tycker Avenir blir renare i flödet. Luftigare och mer lättläst. Jag tycker Avenir funkar bra både i rubriker och som brödtext. Känns klassiskt, tar inte övertaget av läsandet. Är stilrent och gör läsandet tydligt. Känns lite funkis eller femtiotal. Avskalat och rent, helt enkelt.

Adrian Frutiger

Så här kan det t ex se ut, här lite spärrat. Snyggt även versalt.

Adrian Frutiger – som skapat teckensnittet – är en grafisk formgivare från Schweiz. Han har också ritat Frutiger och Univers.

#24.2014 #blogg100

#23 Gissa fonten – igen

Posted on 2 CommentsPosted in typografi

Men hallå! Ingen ville gissa på teckensnittet? Jag gör ett nytt försök från torsdagens inlägg och gissningslek.

Var det för svårt att gissa? En liten ledtråd, det är ett av mina favoritteckensnitt… Inlägget i repris:

…………………………………………

Vad heter teckensnittet?

font

Skriv gärna i kommentarsfältet. Svar kommer på söndag måndag.

…………………………………………

#23.2014 #blogg100

#19 Trollet

Posted on Leave a commentPosted in typografi

Min första praktikplats var på ett sätteri.

Yrket sättare är utdött sedan desktop publishing lanserades. Innan persondatorerna blev vanligt beställde man alltså textutskrifter hos sätterier. Sedan stod man vid ett ljusbord och monterade upp spalter som skulle ligga i linje både lodrätt och vågrätt. Ungefär så.

Sätteriet jag praktiserade hos var i en liten skrubb där tre personer jobbade. Samtliga rökte. Ihärdigt. Det var före lagstiftningen. Jag tror att jag fick min dos av nikotinhalt av att inhalera ångorna där dagligen under en termin. Tror att jag slutade med smygrökandet tack vare mina dagar där…

I ett rum fick skrivbord, ljusbord, hyllor, skåp, pentry och dessa tre personer plats. Fyra med mig. Öppet kontorslandskap således långt innan det var ett begrepp.

I mörkrummet fanns reprokameran. I detta rum var det mörkt, men rött ljus när man fotograferade. Reprokamera använde man förr för att förstora text eller bild. I svartvitt. Stora åbäken. Två rattar på kameran som man justerade in förstoring/förminskning respektive skärpa.

Ute på gården i ett betydligt större rum fanns en maskinpark som framkallade just sättningarna dvs textutskrifterna. Maskinerna var på den tiden större än bilar, och de hade således större utrymme än vad personalen behövde.

Att producera sättningar såg ungefär ut som html-kod. Man skrev i kod vilket typsnitt, storlek, radbredd, spärrning etc texten skulle vara i. Och sen matade man in data och avslutade med kodsnutt.

Gnuggisar förekom också. Dessa använde man främst till rubriksättning. På halvtransparenta ark fanns bokstäver som man gnuggade på för att fästa på papper. Därefter fotograferade man det i reprokameran för att eventuellt justera storleken. Detta fotograferades på ett s k silverpapper som sedan fungerade som original.

Just genom dessa gnuggisar fick jag lära mig att rundade bokstäver – typ S, G, O osv – ska placeras lite lägre än de raka staplarna. Annars blir det obalans i textraden. Jag fick också lära mig att varje bokstav kräver olika luftutrymme. Mycket känsla och ögonmått som styr det, fanns inte riktigt någon mall att utgå ifrån då.

Trollet, som chefen kallades för, hade väldigt speciell struktur. Varje yta på kontoret var belamrat med pappershögar. Skrivbordet gick inte att arbeta vid, det var överfyllt med tidningar, pärmar och än fler pappersstaplar. Fanns det en fri yta var det pga ett askfat. Ingen utom Trollet – jag minns inte vad han hette, men han kallades så – behärskade denna (o)ordning. Man kunde fråga honom om det där manuset till korsordet som skulle göras original till. Jamenvisst, då gick han till högen under böckerna till vänster om kaffebryggaren, bredvid askfatet. Knep ett ark ca 20 cm ner och gav mig manuset!

Trollet

#19.2014 #blogg100

#18 Typ

Posted on Leave a commentPosted in typografi

Här kommer svaret till mitt inlägg igår.

Några gissningar kom upp på Facebook-sidan…

svaren

Logomärket – symbolen – ligger lite för högt upp. Det balanserar inte med övrig linje där de raka staplarna i bokstäverna får styra som i N, D, Y, M, A, I, E, T. Rundade bokstäver och former som t ex S, U, G placeras lite lägre i förhållande till linjen, annars ser de ut att sväva. Och så är märket placerat – i linje med N’ets nedre staplar. Jag har markerat missen med ljusblå linje.

Dessutom ser det ut som märket sitter lite högre än U’ets övre staplar. Kanske bara en synvilla…

sunds

Skylten tillhör Sundsgymnasiet i Vellinge. Hänger på väggen mot Falsterbovägen.

Så jepp, Mia Berg – du klämde det direkt. Bra där! 🙂

#18.2014 #blogg100

 

#17 Typiska typografimissar 1

Posted on Leave a commentPosted in typografi

Gick mig en promenad häromdagen och gick förbi Sundsgymnasiet.

Såg på deras skylt att något inte stod helt rätt till med den typografiska sättningen av logotypen.

sundsgymnasiet

Ser du också felet?

Jag  berättar imorgon vad som inte är riktigt korrekt gjort typografiskt.

#17.2014 #blogg100

#15 Hur jag läser reklam…

Posted on Leave a commentPosted in typografi

Jag är skadad av mitt yrke.

Jag läser inte enbart in budskapet i skyltar, annonser, broschyrer, hemsidor etc. Det analyseras vilket teckensnitt som använts, hur det disponerats, färgval osv.

Har texten spärrats? Hur mycket? Varför? Hur har man kombinerat teckensnitten? Vilka färger har valts? Luftigt radavstånd? Ligger bokstäverna i linje? Centrerats rätt?

Är bilden köpt? Vilken bildbyrå? Vem är fotografen? Hur är uttrycket? Hur är ljussättningen? Vad har retuscherats? Har den rätt upplösning? Kunde den beskurits annorlunda?

Mycket viktiga frågor för en nörd.

#15.2014 #blogg100