Hurra för hen!

Posted on Leave a commentPosted in typografi

Igår godkände SAOL ordet hen och det kommer att introduceras i nästa års upplaga i ordlistan. Hurra för det! Och debatten är fortfarande hätsk kring detta lilla oansenliga ord. Jag hyllar att det nu är accepterat språkmässigt.

Jag saknade ordet redan för fem år sedan. Det började med ett blogginlägg om en albinokoltrast i vår trädgård som jag skrev om. Kändes tråkigt att skriva ”den” om fågeln osv. Fågeln är ju inte en sak, hen är ju en individ. Jag skrev en uppsats i Engelska B (KomVux) och blev där trött på att skriva ”he or she” hela tiden. Visst, man kan skriva individen, människan, personen osv men det blir till slut krystat också. Och om man väljer han eller hon, blir man också kluven. Ska man skriva ”han och hon”, ”han eller hon”, ”han/hon”, ”hon/han”, ”hon och han”, ”hon eller han”? Man skulle kunna skriva ”denne”, men då är vi återigen på genus, då borde vi också ange ”denna”. Det blir inget bra flyt i läsandet heller. Suck!

Ungefär vid den tiden dök ”hen” upp. En barnsaga publicerades som använde hen och syftet vara att figurerna inte hade något kön, alltså användes hen. Förskolorna jobbade med genusperspektiv. Människor obekväma med sitt kön, kom ut ur garderoben och föredrog att bli pratade om som hen.

En – av många – insändare stack ut i mitt informationsbrus. En präst som var starkt emot och tyckte att man väl då borde kalla sommarbäret för jordhens. Det var min konfirmationspräst! Lika konservativ nu som då med andra ord! Att jordgubbar alls kallas jordgubbar begriper jag inte. Bären har heller inget med maskulinum att göra för den delen heller. Jordbär hade varit mer korrekt.

Jag brukar ge mig in i debatten och motargumentera, eftersom de som är emot har för fala argument. Jag tänker inte dra alla de här, de är samma hela tiden. Googla ordet och du vill finna dess bakåtsträvare och deras kommentarer.

Och jaa, jag säger hen. När jag pratar om personen tycker jag det är oväsentligt att köna. Jag vet kanske inte könet, förrän jag går fram och frågar.  Blir ju svårt om jag inte har tillfälle att möta hen först… Kanske man ska avbryta sig mitt i en mening, gå bort till personen, kolla under kläderna, sedan gå tillbaka och fortsätta sin mening, så man anger korrekt kön… Ja. långsökt. Men det är också motargumenten.

Jag är för ordet hen av främst språkmässiga skäl. Inte av feministiska, politiska, genusmässiga eller andra skäl. Det är bara så praktiskt, helt enkelt.

hen

 

 

 

 

 

 

Inspiration!

Posted on Leave a commentPosted in digitala medier, nätverka

Jag har biblioteket runt hörnet och skulle igår lämna tillbaka en bok. Jag lånade hem en bunke tidningar för att piggas upp lite.

Femina är min absoluta favorittidning, så det ledde till att årets utgåvor får bo hos mig i en vecka. Första tidningen, överst i högen, bläddrar jag i förstrött, tills jag kommer till artikeln om Camilla Thulin. Läser artikeln (vilket jag inte gör i andra magasin, eftersom det oftast är för ytligt skrivet – men i Femina kan man tillåta sig läsa), vilket ledde till en idé.

Vilket ledde till att jag kontaktar en annan idéspruta, som kickar igång på detta.

Vilket ledde till att vi nu har lagt planer på hemsida, projekt, facebook-sida, namn och logotype! Att starta projekt är sjukt kul!

Vilket ledde till att jag imorse knatade iväg till biblioteket för att låna hennes bok – Gör om mig! Tycker det är riktigt härligt att de omstajlade får ha lågklackat och långt hår, ålder till trots.

Tack älskade Femina!

Femina

Blogg100 nådde hundra dagar igår

Posted on Leave a commentPosted in reklamkommunikation

Att blogga i hundra dagar gick i mål igår.

Jag lade av efter en tredjedel av tiden. Var det för att jag skrev om att pausa?

Nåväl, det blev lite mycket av allt möjligt i den perioden antar jag. När det gått några dagar var det svårt att komma igång igen. Men av #Blogg100 har jag ändå lärt mig att vara kontinuerlig och att blogga regelbundet. Det visste jag förvisso redan, jag bloggar ju redan på uppdrag där kravet är att jag ska leverera ca tio inlägg i månaden. Jag kommer att fortsätta blogga här, men inte varje dag.

Jag fick också upp trafiken på bloggen och det var och är också mitt mål. Det blev resultat ganska snabbt, redan efter några inlägg. Det får man ju vara tacksam för. Och jag ska fortsätta blogga här för att hålla kvar intresset.

Jag kommer att blogga nischat, kommer att prata om typografi, grafisk design, webbdesign etc. Kommer att fortsätta skicka bloggkärlek till mina inspiratörer. Lägga upp illustrationer. Jag har en ritarblogg (som jag kommer att exportera hit) där jag ritar av mina förebilder. Än så länge har jag bara publicerat två, men det ska bli fler.

Nu ska jag uppdatera mitt cv och presentation, har en drös intressanta jobb jag ska söka.

lacamilla

Denna har jag ritat på ritplatta i Photoshop. Fotot sidan om, antingen på skärm eller print. Jag kalkerar inte, då är det ju ingen utmaning!

#37 Kåseri om att pausa

Posted on Leave a commentPosted in digitala medier, reklamkommunikation

Förmodligen har jag en inneboende kåsör i mig, det är väl därför jag gillar att blogga. Jag läser ju också många bloggar och läser gärna tidningars kåserier och krönikor.

Det är en talang att kunna fånga läsaren direkt och få ett bra innehåll på den korta textmassan kåseriet ska innehålla. Och att kunna knyta ihop påsen i slutet.

En kåsör jag gillar är Lena RosendahlSydsvenskan. Hon kåserar på söndagar. Genom de två första meningarna har hon alltid lyckats fånga mig, även om jag kanske inte alltid har lust att läsa den. Men som sagt, i de första meningarna har hon lyckats koka ihop sitt innehåll för att man ska bli sugen på att läsa mer.

Idag skriver hon om pauser, vi pausar för lite. Paus är viktigt för oss. Inte bara i ljud och bild. Vi stressar för mycket och hjärnan hinner inte reflektera. Jag pratade om detta senast igår med en vän. Har man kört man fast i sitt kreativa tänk är det bäst att pausa. Pausa genom att plocka disk, vika tvätt, ta en promenad, meditera… När ”hårddisken” fått vila en stund genom icketänkarsysslor, går den helt plötsligt igång igen. Problemet blir löst.

LenaRosendahl

Klicka på bilden, så kan du läsa hela kåseriet.

#37.2014 #blogg100

 

#36 Will it blend?

Posted on 1 CommentPosted in digitala medier, reklamkommunikation

Jag sitter och skriver en serie blogginlägg för Internet i Fokus. Det blev lite mer tidsomfattande än vad jag hade tänkt mig, men å andra sidan är det väldigt roligt.

willitblend?

Just nu redovisar jag om en föreläsning om viral spridning och ett roligt YouTube-klipp nämndes i presentationen. Ett av mina favoritklipp till och med. Jag stötte på detta första gången för några år sedan då jag höll på att skriva en skolrapport om iPad. Då förstod jag egentligen inte vem den huvudsakliga avsändaren var, tyckte bara att klippet var så bisarrt. Avsändaren är Blendtec, deras blenders är så starka att de kan mixa vad som helst!

Och så håller de på, det mixas golfbollar, lövräfsor, läskburkar osv. Hög underhållningsfaktor! Men… Don’t try this at home!

#35.2014 #blogg100

#34 Snyggt

Posted on Leave a commentPosted in digitala medier, typografi

Och idag vill jag hylla ett magasin för dess inspirerande design!

trendenser

Det handskrivna snittet i logotypen passar så bra till teckensnittet – Clarendon.

Clarendon -som jag ett tag hatade. Länge. Inget fel i teckensittet, men jag hade tvingats använda det för länge så det förknippades för mig som billigt, extrapris, gult och rött. Jag gjorde nämligen reklamblad för en livsmedelskedja som hette Matnära. Allt skulle textas i teckensnittet. Det höll jag på med i några år, så ni förstår kanske…

matnära

Nu många, många år senare har jag börjat bli förtjust i snittet igen – och här i magasinet är det ju översnyggt! Och kolla, rubriken i Country Living är färgmatchad med tonerna i husväggen!

Trendenser är en inredningsblogg, inte många sådana jag följer. Men denna kom över mig just för dess grafiska design.

#34.2014 #blogg100

 

#33 Mera dålig reklam

Posted on Leave a commentPosted in reklamkommunikation

Jag kan ju lika bra fortsätta kritisera reklamfilm.

Varför dubbar man reklamfilm egentligen? Jag kan förstå när det är riktat till barn eller folk som inte kan läsa. Men de flesta som kan ta köpbeslut är faktiskt läskunniga i det här landet. Troligtvis har de som hör lite dåligt svårt att ta till sig reklambudskapet utan text, alltså faller en del av målgruppen bort.

Cillit Bang har dubbat sin reklamfilm. Och den är oerhört krystad överhuvudtaget. Man kommer ut ur lila(?) flygplan och går rakt in i ett badrum och gör det skinande rent. Snark… Hade varit åtminstone liiite roligare om det varit en kvinna. Och varför pratar han så stressat?

Vitaepro är den reklamfilm jag mest förvånas över. Den är tydligt riktad till äldre och många i målgruppen är smått hörselskadade. Störigt plinkeplonk i bakgrunden för att dränka talet ytterligare. Hur tänkte vi då?

#33.2014 #blogg100

 

 

 

#32 Dålig reklam

Posted on Leave a commentPosted in reklamkommunikation

All reklam som syns är bra reklam…? Reklam som inte syns är dålig?

All reklam som skapar engagemang är av godo. Ja, tyvärr. Ointresse eller likgiltighet är misslyckat ur reklamsyfte. Igår upprördes jag av American Apparels sexistiska marknadsföring. Jag delade och skrev ett inlägg på Facebook. Inlägget hade Genusfotografen Tomas Gunnarsson först lagt ut – han har ju tidigare i år utsett American Apparel till Årets Sexist. Priset de fick var en guldtuttemugg! Och mer publicitet!

Jag tänker inte länka till American Apparels annons, vill inte bidra till mer uppmärksamhet till dem genom fler delningar. Deras strävan är just uppmärksamhet oavsett hur och vad man marknadsför det med. Det är lågt. Det är inget som gör mig som reklamare yrkesstolt.

En annan reklamfilm som stör mig just nu är från Quorn. ”Det smaakar saa gaatt”, säger söt-snygg-vit-blond-ung-tjej i filmen. Just hela hennes utspel är så dåligt så det blir skrattretande icketrovärdigt. Och filmen är väl dessutom dubbad. Varför?

Var det det enda argumentet man kunde pressa ur sig till att välja quorn? Med tanke på hur mycket artificiella tillsatser produkten innehåller kan jag inte ens tycka det alls ”smakar så gott”… Man kan googla på quorn och man får upp diskussioner där det konstateras att quorn i sig inte smakar så mycket. Nä, just det. Konstigt argument således.

Och jag hade faktiskt tänkt att länka filmklippet från Quorn här, men hittar inte filmen på nätet. Litet misslyckande igen för dem ur marknadsföringssynpunkt. Jag kan ju faktiskt inte sprida det… Oengagemang är inte vän med bra reklamkommunikation, som sagt.

Men jag kan gärna dela en artikel som Leif Kajrup också bloggat om: Carin Fredlund skriver bl a ”DET FINNS ALLTID NÅGON SOM BESTÄLLT OCH BETALAT SKRÄPREKLAMEN”. Så visst, det är någon kommunikationsbyrå som producerar reklamfilm etc, men det är någon som betalat dem att skapa den. Som oftast, är det pengarna som styr…

#32.2014 #blogg100

#31 Skräp

Posted on Leave a commentPosted in digitala medier, nätverka

Får du för många och konstiga email på din hemsida?

skräppost
Har du hemsidan i WordPress finns det ett redan inbyggt tillägg som motverkar spam; Akismet. Med några få knapptryck har du aktiverat Akismet och det är så gott som säkert mot skräppost.

Läs mer om vilka tillägg här som ger bra skydd mot skräppost eller så kallat spam.
Monty Python tolkar spam på sitt tokiga sätt:

#31.2014 #blogg100