Den här filmen följer väl stilmässigt de andra reklamfilmer jag uppskattar. Poetiskt, stilrent, närbilder, lugnt och harmoniskt. Estetiskt och vackert.
Det är svårt att marknadsföra tvättmedel men här har man lyckats. Skönt att slippa klyschiga hemmafruar som jublar över vitare tvätt och får hysteriskt sammanbrott över fläckar. Bra att ta in barnet som talesröst för att betona miljötänket.
#blogg100
Reklamfilmen är lång, en minut. Men det gör inget, filmen är kul. En stolt produkt som visar allt det goda av Danmark. Mads Mikkelsen som cyklar runt i Köpenhamn, genom möbeldesign och arkitektur, hygge (mysighet) och till ölfabriken. Och avslutar med ”Probably”.
Genialt!
Jag har dock inte sett denna på tv utan den har vad jag vet bara visats på sociala medier.
#blogg100
Det blev inte Ikea-filmen, som jag trodde, utan Klarnas reklam Smooth som vann Guldägget i bästa reklamfilm.
Jag har sett den tidigare, men kan inte påstå att jag blev så pass imponerad att den memorerats. Men den är väl helt ok. Enkel i sitt uttryck, inte så mycket prat, fotot får sköta språket så att säga. Snyggt animerat. Man funderar ju på hur mycket är på riktigt och hur många timmar det lagts ner på redigering. Och oliverna ser till och med uttrycksfulla ut!
”Ibland dyker de upp, filmerna som får hela Sverige att haja till i soffan, kreatörer att svära över nyheten i Resumé och planners att förbryllat ifrågasätta målgruppsanalysen. Filmer som får publiken att tystna i biosalongen och reklamjurys att göra detsamma, av ren avund. Filmer som är ovanligt snygga, roliga, konstiga och alldeles, alldeles… smoooth.”
#blogg100
Ganska kul ordlek, men det räcker inte riktigt. Ingen reklam kan rikta sig till alla, vara bra för alla. Så den är bara ok, man blir liksom inte jätteförtjust i reklamfilmen, men heller inte särskilt irriterad. Och egentligen är sådan reklam sämst, likgiltighet vill man inte framkalla – då når man inte ut ur bruset! Man finns inte.
Men av någon anledning stack den ut lite för mig, men vet inte vad som gjorde det. Den får medelpoäng (men svag trepoängare) just för att den är ganska medelmåttig. Lagom liksom. Men snyggt teckensnitt, det höjer möjligen poängen lite.
#blogg100
Punkmusik. Anarki. Vuxna som bryter sig loss, gör som de vill och klottrar rejält med breda penslar och skrikig målarfärg på villor. Målar storstilat budskap som ”Sist till kvarn – nej tack”.
Kul och trotsigt. Man funderar förnumstigt vad det är för färg, är den lätt att få av? Det hade varit kul att se husen på riktigt, då hade kampanjen fått en extra dimension.
När jag jobbade på reklambyrå hade vi en mäklare som kund. Mäklaren skulle ha ny logo, devis, skyltar, företagspresentation och hemsida. Jag formgav logon, skapade devisen ”hitta hem” (det var inte till HittaHem.se alltså), grafisk profil, designelement, skissade upp hemsidan (det var långt innan jag kunde koda själv). Gillar devisen, som kund vill man ju hitta hem (att vara hemma), som mäklare är det ju dess jobb – att hitta hemmen.
#blogg100
När jag letade efter Toffifees reklam kom denna blogg upp överst i flödet.
Anders Hellberg heter killen som jobbar med storytelling. Han förklarar varför vi hatar filmer som Toffifee, Riesen osv. Sammanfattningsvis, en hållbar historia krävs för att man ska lyckas med marknadsföringen. Reklambudskapet, som oftast går ut på att du är misslyckad, men om du bara köper vår produkt så blir du lycklig. Din plikt är att konsumera typ. Det funkar inte, vi (konsumenter) går inte på det längre.
En viktig sak är också att ta hand om sökmotoroptimering, vilket den här killen helt klart har gjort – hemsidan Actionform kom högst upp i söket på Google, när jag sökte efter Toffifee.
Jag kan kanske tycka det är lite väl mycket svengelska, för stora gester och svärord i hans klipp, men utöver det har han så rätt. Lyssna, det är lärorikt.
#blogg100
Pappan med två barn sitter i soffan och surfar i sina datorer/mobiler. Vackra mamman kommer hem men ingen noterar henne. Hon går ut i köket och gör ett inlägg på något socialt media om att hon äter Toffifee. Familjen ser inlägget och rusar ut i köket.
Jaha, vad var det för smart med det? Hade det inte varit lättare att stå vid soffan och tugga godiset där? Om man nu går ut i köket vill man kanske ha det för sig själv?
Jag tänker att om man nu berör ämnet sociala medier i sin reklam kanske man också kommit på att utnyttja det på riktigt. Jodå, de finns på Facebook, har en kanal på Youtube etc. Men jag får ingen sökträff förrän på tredje sidan i Google. Den engelska versionen. Var är den svenska då? Obefintlig – riktigt dåligt.
#blogg100
Den här har jag nog inte sett på tv alls, men jag har i två dagar stått i butik och delat ut smakprov av dessa kex.
Två nya smaker, Aprikos och Choklad. Att äta dem som frukostkex är inte min grej, jag hinner oftast äta vanlig frukost. Men som ett bra ”oj-jag-har-glömt-att-äta-nu-igen-kex” eller vid nära-hunger-upplevelse funkar det däremot bra. Eller som ett nyttigare fikabröd. Så det var mitt utrop i butiken: ”Välkommen att smaka nyttig kaka!” Såklart reagerade kunderna med: ”Kan det vara nyttigt?”
Följdfrågan blev: ”Men är det inte mycket socker i?”. Vilket jag kan hålla med om, men allt är relativt. Det finns rejält sötare fikabröd. Kexen innehåller fullkorn och det kan ju vara en fördel, eller hur? Som sagt, kakan är för söt för min smak, den hade varit än godare om den varit mindre söt. Både aprikos och choklad ger ju sötma. Men av de två kexen är Aprikoskexen godast, tycker jag.
Jag tar med reklamfilmen här eftersom den var lätthittad på nätet. Det uppskattar jag ju.
#blogg100
https://youtu.be/7MjKuyr5EZ8
Trillingsmåbarn äter spagetti med tomatsås. Storebror (antar jag) ser uppgivet på misären. Men så skiner han upp, ropar BÄÄÄ och in kommer räddaren. Det vita lammet med en rulle hushållspapper om halsen. Lite roligt är det ändå.
Kan dock störa mig på att storebror använder lite väl mycket papper. Så tunt är det väl inte? Onödigt slös. Filmen är inte textad – inget prat heller för den delen, bara bäää. Musiken blir dock störande i längden. Spela på såg är inget särskilt trevligt ljud.
Men varumärket har fattat vitsen med sociala medier! Fanfar, trumvirvel, applåder, jubel, hurrarop, flagghiss, vimpelvift, guldkonfetti, säger jag bara!! Äntligen! Det har kommit inlägg från Lambi i mitt Facebook-flöde minst tre gånger under veckan. Superlätt att googla det och hitta på Youtube! Bra där! För det blir det högsta poäng, bara för att de marknadsför sig aktivt via fler kanaler än bara tv.
#blogg100
https://youtu.be/drPa-h970JM
Jag köper sällan färdigköpt majonnäs. De svenska varumärkena är hemska, de smakar syntetiskt, kvalmigt, syrligt, för mycket och tar över alla andra smaker. Har man gjort egen majonnäs och ätit det så vill man inte äta köpemajonnäs. Men mayon på vanliga hamburgare brukar vara god. Så för längesedan förstod jag att amerikansk majonnäs är perfekt. Lagom smak, lågmäld, tar inte över. Köper jag majonnäs så är det således Hellmann’s.
Nu lanserar de sin majonnäs med ägg från höns som är frigående. Bra! Reklamfilmen är fin, och jag erkänner – den följer samma stuk som några av de filmer jag redan gillar – Smör (som jag skrev om i 13.2017) till exempel. Det är närbilder, slow motion. Man kör en serie former som är runda; ägg, burkhålet. Snyggt teckensnitt. Otextat (speakerrösten alltså) förvisso, men bilderna talar tillräckligt.
Att göra egen majonnäs är inte svårt alls. Tricket är handmixer och smal, hög skål. Du behöver 1 ägg, 1 tsk fransk senap, 1 msk ljus vinäger eller citronsaft, 2 dl solrosolja (just solrosolja gör mayon ljus, nästan vit), salt, peppar. Häll i alla ingredienser i skålen (du ska alltså inte separera ägget eller sila oljan i fin stråle osv). Mixa, det tar max 30 sekunder att tjockna. Klart! Har du även i vitlök blir det Aioli, som är gott till fiskrätter, paella till exempel. Receptet kommer från 56kilo.se
#blogg100
