Förmodligen har jag en inneboende kåsör i mig, det är väl därför jag gillar att blogga. Jag läser ju också många bloggar och läser gärna tidningars kåserier och krönikor.

Det är en talang att kunna fånga läsaren direkt och få ett bra innehåll på den korta textmassan kåseriet ska innehålla. Och att kunna knyta ihop påsen i slutet.

En kåsör jag gillar är Lena Rosendahl på Sydsvenskan. Hon kåserar på söndagar. Genom de två första meningarna har hon alltid lyckats fånga mig, även om jag kanske inte alltid har lust att läsa den. Men som sagt, i de första meningarna har hon lyckats koka ihop sitt innehåll för att man ska bli sugen på att läsa mer.

Idag skriver hon om pauser, vi pausar för lite. Paus är viktigt för oss. Inte bara i ljud och bild. Vi stressar för mycket och hjärnan hinner inte reflektera. Jag pratade om detta senast igår med en vän. Har man kört man fast i sitt kreativa tänk är det bäst att pausa. Pausa genom att plocka disk, vika tvätt, ta en promenad, meditera… När ”hårddisken” fått vila en stund genom icketänkarsysslor, går den helt plötsligt igång igen. Problemet blir löst.

Klicka på bilden, så kan du läsa hela kåseriet.

#37.2014 #blogg100